Kreditprövning kan stoppa ungas skuldsättning

Var fjärde ungdom mellan 18-25 år som tagit sms-lån har redan obetalda skulder för indrivning. Det visar en undersökning som Konsumentverket och Kronefogden presentera 29 procent av ungdomarna uppger att lånen går till att betale hyra och andra löpande räkningar.

Över 12 00 ungdomar i åldern 18 till 25 har svarat på Konsumentverkets och Kronofogdens enkätundersökning om vilka erfarenheter de har av sms-lån

Resultatet visar tydligt att de flesta väljer sms-lån på grund av att det går snabbt att få pengarna, Man behöver inte förklare vad pengarna ska användas till och att ekonomin inte kollas.

- Vår erfarenhet är att snabbeten vid ekonomiska val bidrar till en ökad risk till ett ogenomtänkt beslut. Om en fördröjning av utbetalningar av lånen hade funnits uppger nästan hälften av ungdomarna att de inte skulle tagit ett sms-lån, säger Eva Liedström-Adler, Rikskronofogde.

Mer än hälften svarade att de haft svårt att betala tillbaka lånet och var fjärde hade tidigare obetalda skulder hos Kronofogden. 59procent av dem som tagit sms-lån har tagit två eller fler lån. Undersökningen bekräftar därmed behovet av en skärning av reglerna om att en kreditprövning behöver göras.

Kronofogden varnade tidigare i år för att antalet ansökningar om betalningsförelägganden för sms-lån skulle komma att överstiga 10 000 vid årsskiftet. Men redan efter de tre första kvartalen hade hela 13 337 ansökningar kommit in.

Av dem som tagit sms-lån uppgav 37 procent att de använt pengarna till kläder, elektronik eller andra pryla. 29 procent använde pengarna till att betala löpande räkningar, som till exempel hyran. Inte mindre än 16 procent tog sms-lån för att betala av andra lån.

-Undersökningen visar tydligt att det måste vara tvingande för låneföretagen att göra en kreditprövning innan lånet utbetalas för att undvika överskuldsättning hos framförallt unga personer. Det har vi tidigare även framfört i en skrivelse till regeringen, säger Konsumentverkets generldirektör Gunnar larsson.

Foto: Arkivfoto

Färjelinjer kan minska trängseln!

Vägverket region stockholm ska utreda och lämna förslag på nya färjelinjer i stockholms närområde som i första hand ska betjäna den tunga trafiken. Syftet är minska trängseln genom att erbjuda godstrafiken kortare resvägar.

Stockholmregionen gör idag omfattande samhällsekonomiska förluster på grund av trängsel på huvudvägnätet. Till följd av den täta bebyggelsen och delvis bristande bärighet på huvudvägnätet tvingas tunga och skrymmande transporter, liksom transporter av farlig gods ofta till långa omvägar. Annan godstrafik förlorar också tid och pengar i trängseln på huvudvägnätet. Regionens tillväxt innebär att trängseln kan förväntas bli värre de närmaste 10 - 15 åren till de planerade utbyggnaderna av väg- och järnvägssystemen är genomförda.

-Det är angeläget att vi utreder alla alternativ som gör det möjligt att minska de negativa effekterna av nuvarande trafiksituation. Våra erfarenheter från Ekerö färjan visar att avgiftsnansierade färjelinjer kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet i Stockholmstrafiken. Det finns därför skäl att nu mer samlat pröva vilka färjelinjer som kan vara aktuella att etablera inom en snar framtid, säger vägdirektör Susanne Lindh.

Arbetet med att utreda vilka nye färjelinjer som kan vara aktuella kommer att genomföras i samråd med godstransportörer och berörda kommuner. Förutom att föreslå nye färjelinjer ska även förslag på färjelägen och vilka vägsystem tas fram. Utredningen ska vara klar den 19 juni 08 då uppdraget ska redovisas för Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.

Området klart för rikssjukvård

Rikssjukvårdsnämnden beslutat att det första området att definieras som rikssjukvård är hjärtkirurgi på barn och ungdomar. Med rikssjukvård menas viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting, men med hela landet som upptagningsområde.

Nu får landsting/regioner ansöka om tillstånd att bedriva rikssjukvård när det gäller hjärtkirurgi på barn och ungdomar dvs. preciserade operationer på hjärtat och stora intratorakala kärl (i bröstkorgen) vid medfödda hjärtmissbilningar på patienter i åldern 0-17 år. rikssjukvårdsnämnden fattar sedan ett nytt beslut om vilket eller vilka landsting som kommer att få tillstånd.

Rikssjukvårdsnämnden har två huvuduppgifter; att besluta om vilka typer av verksamhet som ska defineras som rikssjukvård samt att besluta om vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska erhålla tillstånd att få bedriva rikssjukvård. Nämnden består av representanter för landstingen, Vetenskapsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Kammarrätten i Stockholm. Ordförande är Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund.

Innan nämnden fattar ett beslut om att en verksamhet ska vara rikssjukvård görs en utredning (av Socialstyrelsen) där kriterierna är att

• sjukdomen/tillstådet är ovanligt


• diagnosen/behandlingen är komplicerad och kräver speciell kompetens


• diagnosen/behandlingen medför hög resursförbrukning.

Smittskyddsarbetet måste bedrivas på bred front

Arbetet mot smittsamma sjukdomar har många dimensioner. Det handlar om medicinska åtgärder som behandling, vaccinering och testning. Men det är i lika hög grad en fråga om att etablera beteenden som gör att vi inte utsätter oss själva och andra för smittrisker.

-Smittsamma sjukdomars förmåga att spridas påverka av alltifrån klimatet till människors beteende. Världen förändras snabbt och nya risker och hot uppkommer. Vi måste hela tiden utveckla våra verktyg för att bli bättre på att möta och förebygga dessa, säger Anders Tegnell ocg Viveca Urwitz, chefer för Socialstyrelsens enheter för smittskydd och hiv-prevention.

Strategi för ett mer sammanhållet smittskyddsabete

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för svenska smittskyddet. I sitt förslag betonar Socialstyrelsen att smittskyddsabetet måste bedrivas på bred front för att bli effektivt. Det handlar både om att knyta ihop de traitionella folkhälsofrågorna med de mer medicinska smittskyddsfrågorna och en utvecklad samverkan mellan myndigheterna på smittskyddsområdet.

Socialstyrelsen lyfter fram fyra satsningsområden i förslaget: förmågan att hantera större smittoutbrott; s.k. folkhälsolaboratorier; organiseringen av nationella vaccinationsprogram; samt system för rapportering av sjukdomar.

Utöver detta genomför Socialstyrelsen och andra myndigheter omfattande uppdrag gällande bland annat beredskab för främst pandemier, antibiotikaresistens, vårdhygien och sexuellt överförbara infektioner.

Basala hygienrutiner vid barnvårdscentraler och barnmorskemottagningar

Socialstryrelsen regionala tillsynsenhet i Jönköping har granskat hur det ser ut när det gäller basala hygienrutiner vid 49 barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler i sydöstre sjukvårdsregionen. Tillsynen visar att det finns stora variationer när det gäller följsamhet till fastställda rutiner. Dokumenterade hygienrutiner är ofta okända för personalen. Isamtliga län i regionen finns brister när det gäller uppföljningen av hur rutinerna efterlevs.

Basala hygienrutiner innebär bland annat att personalen ska använda handsprit, arbeta utan klocka och ringar samt bära kortärmde och rena arbetskläder. Det är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra smittspridning och infektioner i vården.

Foto: model

Tänd ett ljus för 125 avlidna

Tillsammans med NTF genomför Vägverket en manifestation för att hadra de som har avligit till följd av alkoholrelaterade olyckor år 2006.

Mellan klockan 15.00 och 19.00 tänds 125 marschaller i vardera 14 kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Marschallerna symbolisersr de 125 personer somdödades på grund av rattfylleri i Sverige. Siffrorna för 2007 kommer definitivt inte att vara bättre, så alla goda krafter behövs för att bekämpa den utvecklingen.

I Norrbotten genomförs manifestationen i Luleå, Piteå, Älvsbyn, Boden, Arvidsjaur, Arjeplog och Pajala. I Västerbotten blir det manifestationer i Åsele. Dorotea, Vilhelmina, Lycksele, Norrmaling, Skellefteå och Umeå.

-Manifestationerna kommer att genomföras på centrala platser där mycket folk rör sig, säger Håkan Lundgren

Enligt beräkningar görs minst 15 000 bilresor per dag med förare som är alkoholpåverkade. De som upptäcks i polisens kontroller har i genomsnitt cirka 1 promille i blodet. Bland omkomna onyktra förare är alkoholhalten i medeltal cirka 1,5 promille.

-Under manifestationerna i de fjorton kommunerna kommer människor att erbjudas skriva under kontrakt för att främja en drog - och alkoholfri vägtrafik, säger Lars Martinell från NTF.

Knäoperationer kan leda till andra skador

Att operera en främre korsbandsskada kan leda till andra skador i knät, och till förändringar som kvarstår ett helt år efter den första skadan. ska man alls operera, så kan patienten behöva vila sitt knä längre än utan en operation.

-Om man opererar unga fotbollsspelare som återgår till idrotten efter bara några månader, så kan risken öka för att de kommer tillbaka som artrospatienter 15 år senare! säger forskaren Richard Frobell. han skriver om korsbandsskador i en ny avhandling från Lunds universitet.

Richard Frobell har studerat korsbandsskador med magnetkamera (MR), en teknik som inte brukar användas i dessa sammanhang. Kamerabilderna visar att själva korsbandsskadan i knäleden bara är en del av problemet. Merparten av patienterna hade förutom meniskskador också frakturer och benmärgslesioner, dvs skador i det porösa benet och blödningar i benmärgen.

-Detta har man inte vetat om tidigare. Man har ställt in sig på att det mest handlade om en skada på korsbandet som kunde rekonstrueras med hjälp av en muskelsena, och så skulle patienten bli bra, säger Richard Frobell. Men operationen kan i själva verket göra knäet sämre. MR-studien visar att opererade knän oftare än icke.opererade knän hade kvarstående svullna leder, benmärgsskador och broskförändringar ett år efter den ursprungliga skadan.

-Vissa idrottare återgår till fotbollen trots att de har besvär av sådana skäl. Tidig återgång anses ofta som ett bra resultat efter en operation. Men risken för att dessa personer får artros i framtiden kan samtidigt ha ökat, förklarar Richard Frobell. Kopplingen mellan knäskador och artos har artrosforskarna länga känt till. Att skadade idrottsmän ändå så fort återgår till idrotten beror enlig hans åsikt på att artrosforskningen har svårt att få gehör hos idrottsmedicinen: det handlar delvis om olika medicinska världar. Richard Frobell anser ocksåatt knän med främre korsbandsskador i första hand inte ska opereas i ett tidigt skede.

-Om det inte finns mycket mycket klara bevis för att en operation är nödvändig, så bör man vänta och se vad en strukturerad rehabilitering ger för resultet. Så gör vi oftast här i Skåne, med bra resultat. På andra häll verka man däremot ha en vetenskapligt ogrundad övertro på operationer, sägar han. Avhandlingen visar också att så mycket som varannan främre korsbandsskada blir oupptäckt. MR-teknik, med vars hjälp de o-diagnosticerade skadorna kan upptäckas, används oftast inte på ortopedklinikernas akutmottagningar, och vanlig röntgen syns skadorna inte på.

-Om man inte ställer rätt frägor, märker att knät är svullet och gör en punktion som visar en blodutgjutelse i leden, så blir besvären alltför ofta avfärdade som en enkel stukning, säger Richand frobell. Han tycker att varje patient med en tänkbar korsbandsskada bör få en återbesökstid hos en erfaren undersökare, så att inte skadorna missas och blir förvärrade.

Förälder med alkoholmissbruk....

Studenter som har en förälder med alkoholmissbruk möter särskilda problem när de kommer till universitetet. Dels kan drickandet i studentkretsar ge dem ångest inför risken att själv hamna i missbruk, dels oroar de sig för hur det går för den missbrukande föräldern som är på hemorten.

-personalen på Studenthälsan möter de här problemen med jämna mellanrum. Ofta handlar det om unga människor som fått ta mycket ansvar under sin uppväxt, och som har svårt att lämna ansvaret och kontrollen när de flyttar hemifrån. De vet också att alkoholism är delvis ärftlig, och är rädda för att själva hamna i samma situation, säger Helena Hansson.

I en avhandling från Lunds universitets avdelning för klinisk alkoholforskning redovisar hon två studier om insatser riktade mot studenter respektive mot partners till personer med alkoholproblem.

Förde stundenter som vuxit upp med alkoholmissbrukande föräldrar erbjöds tre alternativ:

ett alkoholprogram, Ett s k copingprogram och en kombination av dessa progra. Alkoholprogrammet handlade fr.a. om hur man i en krog- och festmiljö kan lära sig dricka på ett sätt som inte skadar eller leder till missbruk. Copingprogrammet handlade om sätt att hantera familjesituation.

-Dessa ungdomar behöver få tilllåta sig att tänka på sig själva och sina behov, i stället för att alltid främst ta hänsyn till föräldern. Demåste också sätta gränser, t ex inte åka hem och titta till familjen varje helg, och inte acceptera telefonsamtal från en berusad mamma eller pappa, förklarar Helena Hansson. Alkoholprogrammet gav resultat efter ett år, men det bästa resultatet två år senare visade sig i den grupp som fått en kombination av programmen.

I studien av partners till alkoholmissbruake var alternativen antingen ett enda informatiostillfälle, fyra individuella sessioner med copingträning, eller 12 gruppträffar i en stödgrupp. Information vid ett enda tillfälle gav vissa förbättringar när det gällde personernas förmåga att hantera sin situstion, men deltagarnas psykiska välbefinnande påverkades inte särskilt mycket. Copingträning och gruppstöd gav däremot psykiska förbättringa som kvarstod ännu efter två års tid.

Organisationer som AA, Alcoholics Anonymous, Har stödgrupper för missbrukares anhöriga. Men den offentliga vården behöver också ha både gruppträffar och individuella program att erbjuda, menar Helena Hansson. En svårighet kan dock vara att nå de berörda.

-Det är lättare att få kontakt med anhöriga till människor med andra sorters sjukdomar, som diabettes, demens och psykiska sjukdomar. Alkoholism är fortfarande något som familjerna ofta vill dölja. Men om vi kan utveckla bättre stödprogra, så kanske de anhöriga får större intresse av vara med, hoppas Helena Hansson.