Internet revolutioneras med Grid-teknologin...

Först kom Internet – och nu är tiden mogen för Grid, en ny teknologi som kommer att göra en vanlig PC till något av en superdator. World Wide Web utvecklades först vid CERN, det europeiska laboratoriet för högenergifysik i Genève.

Det är också fysikerna som utvecklar Grid-teknologin, numera inom ramen för EU-projektet KnowArc med partners i sju länder. Lunds universitet spelar en nyckelroll. Där utvecklades de första Grid-mjukvarorna för drift i full skala. Därifrån sker numera också den tekniska koordineringen av KnowArc. Bakgrunden till fysikernas intresse för Grid-teknologin är CERNs nya partikelaccelerator LHC.

Denna kommer att producera enorma datamängder som måste lagras och bearbetas. I dagarna har den svenske forskningsministern Lars Leijonborg besökt CERN och då sagt att Sverige bör satsa Grid-teknologin och att landet ska ta täten internationellt i utvecklingen av denna. I den forskningsproposition som kommer till hösten ska nya pengar tillföras vad som kallas "e-science". Med andra ord ska satsningen inte gå ut över medel till annan forskning.

Internet revolutionerade hur vi utbyter information och stimulerade på så sätt tillkomsten av digital teknik för alla möjliga områden av tillvaron. Mängder av data kan tack vare Internet förflyttas och göras tillgänglig. Men det räcker inte när data också ska bearbetas, t ex i samband vetenskapliga beräkningar. Dagens teknik bygger på att data och de resurser som krävs för att behandla dem finns på ett och samma ställe. Grid-teknologin strävar efter att på ett genomskinligt sätt tillåta att processorkraft, lagringsutrymme och datainsamlingsverktyg i form av vetenskapliga instrument samverkar trots att de är utspridda geografiskt.

Användaren behöver inte ens veta var beräkningskapaciteten och de datamängder som utnyttjas är belägna. Denna teknologi har rönt stora framsteg de senaste åren. Man har utvecklat olika mjukvarulösningar för att stödja "lagarbete" mellan applikationer på olika datorer. Teoretiska modeller och testuppställningar har gradvis ersatts av praktiskt fungerande och effektiva distribuerade datorinfrastrukturer både inom och mellan länder.Den tekniska utvecklingen och koordineringen inom KnowArc leds av Balázs Kónya på Fysiska institutionen i Lund.

Den lokala lundagrupp som arbetar med Grid-teknologin leds av Oxana Smirnova som säger:- Internet kan liknas vid transportvägar; Grid-nätet är både transportväg och fabrik. För oss fysiker är Grid-teknologin nödvändig nu när LHC kommer att producera enorma mängder data. Andra vetenskaper som också producerar stora datamängder står i tur som biomedicin, genetik, proteomik och radioastronomi. Men i förlängningen hoppas vi att Grid-teknologin ska vara till nytta för alla datoranvändare precis som World Wide Web har varit.

Modelfoto

Bred och orädd debatt berikar samhällslivet...

- Vi kommer att ta det bästa från de sociala sajterna och det bästa från det redaktionella arbetssättet och skapa någonting helt nytt, säger PM Nilsson och Leo Lagercrantz.

Projektet bygger på crowdcasting, en redaktionellt initierad debatt som förädlas och fördjupas av användarna. Verksamheten kommer att bedrivas på flera olika plattformar med en ambition att vara först i världen i sitt slag.

PM Nilsson arbetade tidigare i flera år som politisk redaktör och Leo Lagercrantz som debattredaktör på Expressen. De har båda ett brett kontaktnät och en djup kunskap om samhällsjournalistik och opinionsbildning. I höstas lämnade de Expressen för att starta egen verksamhet.

- Det är vår övertygelse att en pluralistisk, bred och orädd debatt berikar samhällslivet. Vi är väldigt glada över samarbetet med Bonnier och Proventus för vårt nya projekt. Vi kan inte tänka oss bättre samarbetspartners, säger PM Nilsson och Leo Lagercrantz.

Bonnier AB, Proventus AB och PM Nilsson/Leo Lagercrantz kommer att äga bolaget tillsammans.- PM och Leo har genom åren visat att de är Sveriges mest intressanta debattredaktörer. Vi har tillsammans hittat ett koncept som tar deras kompetens in i den framtida mediemarknaden, säger Sara Öhrvall, chef för Bonnier R&D.

Modelfoto

Journalistutbildning för naturvetare startar på...

Vid Lunds universitet startar i höst en ettårig journalistutbildning för naturvetare.

- Det finns ett stort behov av journalister som kan naturvetenskap. När t.ex. klimat, mobiltelefonstrålning och genmodifierad mat är heta ämnen i media behöver journalisten goda naturvetenskapliga kunskaper för att bättre kunna granska och belysa de risker och utmaningar vi står inför, säger Stefan Theander, studierektor på journalistutbildningen vid Lunds universitet.För att söka journalistutbildningen för naturvetare krävs att man läst 120 hp (motsvarande två års studier) naturvetenskap.

Utbildningens första termin handlar till en början om journalistikens grunder: Yttrande- och tryckfrihetsvillkor, offentlighetsprincip, etik och källkritik. Därefter följer en intensiv kurs i textproduktion och redigering av tryckta medier. Terminen avslutas med etermedier och webb. Det innebär träning i teknik och praktisk användning av programvara.

Under utbildningens andra termin ingår tio veckors arbetsplatsförlagd praktik på en dagstidning, radio-, TV-redaktion eller facktidskrift. Utbildningen avslutas med ett examensarbete där studenterna arbetar med ett större reportage inom det naturvetenskapliga området.
Carin Jarl-Sunesson, utbildningsledare för biologisk grundutbildning vid Lunds universitet, är initiativtagare till journalistutbildningen för naturvetare.

- Den här utbildningen öppnar upp möjligheten för naturvetarstudenter att söka nya karriärvägar. Jag vet att det bland våra studenter finns många som skulle vilja kombinera sitt intresse för naturvetenskap med journalistik. Jag tror att kombination kommer vara eftertraktad på arbetsmarknaden, säger Carin Jarl-Sunesson.

Från och med 15 mars kan man söka utbildningen på www.studera.nu. Sista anmälningsdag är 15 april.

Minst 6 av 10 hjärtinfarkter kan förebyggas...

Merparten av alla hjärtinfarkter skulle kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. Därför bör hjärtsjukvården satsa mer resurser på förebyggande åtgärder så att människor slutar röka, äter nyttigare och motionerar mera. Det framgår av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som Socialstyrelsen presenterar idag.

Minst 6 av 10 hjärtinfarkter kan förebyggas om människor lever mer hälsosamt. Det är en av anledningarna till att förebyggande åtgärder har fått en mer framskjuten plats än i tidigare riktlinjer. Rekommendationerna om de förebyggande åtgärderna kan förmodligen på sikt sänka kostnaderna inte bara för hjärtsjukvården utan även för andra delar av sjukvården, eftersom förändrade levnadsvanor har betydelse för många andra välfärdssjukdomar.

Avancerade behandlingar ökar kostnaderna

En rekommendation som kommer att kräva att resurserna omfördelas inom eller utom hjärtsjukvården är exempelvis att utöka antalet behandlingar med implanterbara defibrillatorer (ICD). Där beräknas kostnaden öka med cirka en miljard kronor. Detsamma gäller för pacemaker för hjärtsviktspatienter (CRT) där kostnaden beräknas öka med 63 miljoner kronor.
Även antalet kateterablationer vid förmaksflimmer kommer att öka. Kostnaden för det beräknas till cirka 150 miljoner kronor per år, för att på fem till tio års sikt plana ut.

– Det kommer att bli svårt för hälso- och sjukvården att följa rekommendationen om kateterrablation eftersom det idag inte finns tillräckligt med specialutbildade kardiologer, säger Christina Kärvinge, chef för Socialstyrelsens enhet för Nationella riktlinjer.

Behandling av förmaksflimmer minskar antalet stroke

Riktlinjerna pekar också på att sjukvården inte behandlar patienter med förmaksflimmer med det blodproppsförebyggande läkemedlet warfarin (Waran) tillräckligt mycket. Behandlingen är bland annat effektiv för att förebygga stroke hos dessa patienter. En beräkning visar att en 20-procentig ökning av antalet behandlade skulle ge en besparing på 540 miljoner kronor. Socialstyrelsen har också angett denna behandling som särskild viktig att följa och utvärdera.

Kvinnor får lika bra hjärtsjukvård

Under den senaste tiden har det från olika håll framkommit att kvinnor inte blir lika väl omhändertagna som män i hjärtsjukvården.

– Allt tyder på att detta är en gammal föreställning som numera inte stämmer. Det visar genomgångar av de nationella registren för hjärtinfarktvård och svensk och internationell forskning, säger Lars Wallentin, ordförande för riktlinjernas faktagrupp.
Men i riktlinjerna betonas det också att det behövs mer kunskap och därmed forskning för att kunna individualisera behandlingen och därmed ge rätt behandling till rätt patient oavsett kön och ålder.

Stöd för dem som ska fatta beslut

I riktlinjerna ingår 350 tillstånd och åtgärder för förebyggande arbete, behandlingar och eftervård. Riktlinjerna är ett stöd för dem som ska fatta beslut om hur resurserna ska fördelas inom hjärtsjukvården så att de ger mest nytta för patienterna. Något som riktlinjerna trycker extra på är att sjukvården inte ska föra in nya behandlingar och metoder på bred front utan att kontrollera dem noga först.

– Hälso- och sjukvården har ett ansvar att föra in nya behandlingar under ordnade förhållanden, säger Lars Grip, ordförande för riktlinjernas prioriteringsgrupp.

Foto: A.Steel