Google

måndag 21 september 2009

Höga matpriser och låga inkomster....


Årets skörd drabbad av torka - El Niño kan skärpa krisen
Utsikterna för årets skördar runt Afrikas horn är dåliga på grund av ogynnsamma regnförhållanden, i kombination med konflikter och folkomflyttningar. Detta försvårar den redan allvarliga situationen med brist på tryggad tillgång till mat i regionen.

Nästan 20 miljoner människor är beroende av mathjälp i regionen och siffran kan öka under hungersäsongen, särskilt bland marginaliserade jordbrukare, boskapsuppfödare och låginkomsttagare i städer.

Effekterna av El Niño, som normalt för med sig kraftiga regn mot slutet av året, kan göra saken ännu värre med översvämningar och lerskred, förstörda skördar både på fälten och i affärer, ökade förluster av boskap och skador på infrastruktur och hus som följd.

Höga matpriser och låga inkomster
I Östafrika har priset på majs, en viktig stapelföda, visserligen sjunkit sedan början av året men trots detta legat högt jämfört med för två år sedan.
I Uganda och Kenya var priset på majs nästan dubbelt så högt i juni 2009 som det var två år tidigare. I Khartoum, Sudan, var priset på sorghum, en annan stapelföda, mer än dubbelt så högt i juni 2009 som i juni 2007. I Mogadishu, Somalia, är priset fortfarande högre än under tiden före krisen, trots att det sjunkit sedan mitten av 2008.

Med tanke på hushållens låga köpkraft är en försämring av tillgången till mat att vänta. För boskapsuppfödare har brist på betesmark lett till att boskapen är i sämre skick och möjligheterna på marknader försämrats, vilket minskat deras inkomster och förmåga att skaffa stapelvaror. Dessutom har boskapsreproduktionen gått ned på grund av återkommande dåliga regn sedan 2007, vilket gör det svårare för boskapsuppfödare att återupprätta sin försörjning och förvärrar den långsiktiga tryggade tillgången till mat.

Dåliga skördar år efter år
I Uganda uppskattas den första skörden 2009, klar tidigt i augusti, vara långt under genomsnittet. Detta innebär att det är den fjärde dåliga skörden i rad. I Acholiregionen i norra Uganda beräknas den första skörden av säd och baljväxter ligga 50 % under genomsnittet. Efter flera års folkomflyttningar orsakade av interna oroligheter behöver hushållen fylla på sina matförråd och förbättra sin tillgång till mat. De dåliga skördarna begränsar den möjligheten. Över en miljon människor uppskattas vara utan tryggad tillgång till mat och siffran kan öka under hungersäsongen fram till mitten av november.

I Kenya har de dåliga majsskördarna i kombination med redan utarmade förråd av säd, exportförbud i grannländerna och fortsatt höga priser på säd lett till en minskad tillgång till mat. Majsskörden, som står för 80 % av den årliga produktionen, beräknas till 1,84 miljoner ton, cirka 28 % under normala nivåer.

Påtvingad migration i jakt på vatten och bete har förvärrat tillståndet för boskap, ökat sjukdomsutbrott och spätt på konflikter om resurser bland boskapsuppfödare.
I Etiopien beräknas också produktionen av sekundärgrödan belg ligga på nivåer långt under genomsnittet. I de hårdast drabbade områdena har dåliga regn orsakat skördeförluster på upp till 75 %. I och med att belgskörden delvis misslyckats väntas antalet människor i behov av nödhjälp öka med 1,3 miljoner till totalt 6,2 miljoner. Även skörden av kremti i Eritrea ser dålig ut.

Enligt FAO:s enhet för tryggad tillgång till mat och nutritionsanalys står Somalia inför den värsta humanitära katastrofen på 18 år. Ungefär hälften av befolkningen - uppskattningsvis 3,6 miljoner människor - är i behov av akuta livsräddande åtgärder och försörjningsstöd. I den siffran ingår 1,4 miljoner människor på landsbygden som drabbas av den svåra torkan, runt 655 000 fattiga stadsbor som drabbas av höga priser på mat och annat, och 1,3 miljoner människor som flyr undan upptrappade strider och konflikter i landet.
.

lördag 5 september 2009

JUSEK: Dårlig arbetsmiljö och brister i utbildningen för notarier..


Långa arbetsdagar, brister i utbildningen och dålig handledning är några av problemen i notariernas arbetsmiljö. Det visar en ny undersökning från Jusek.

• 75 procent av notarierna upplever att de främst är en arbetsresurs för domstolarna, trots att notarietjänstgöringen i första hand ska vara en utbildning.

• Knappt 50 procent har en handledare.

• Drygt hälften får en kontinuerlig återkoppling kring sitt arbete från en domare.

- Med tanke på att Domstolsverket motiverar notariernas relativt låga löner med att det är en utbildningstjänstgöring så är detta ett bottenresultat, säger Camilla Thor, facklig förtroendevald för notarierna inom Jusek.

Undersökningen visar också att hela 90 procent av landets notarier arbetar mer än ordinarie arbetstid. Varannan tingsrättsnotarie arbetar i genomsnitt mer än 45 timmar i veckan och många har svårt att koppla bort tankarna från jobbet när de är lediga.

- När arbetssituationen är så pressad finns det uppenbara risker för felaktiga bedömningar som påverkar hur ärendena hanteras. Det förebyggs om notarierna får möjlighet att lägga ned den tid de behöver på sina arbetsuppgifter och om de får kontinuerlig återkoppling av domarna, säger Camilla Thor.

- Notarierna är beroende av det betyg de får efter avslutad tjänstgöring. Få notarier vågar protestera av rädsla för att omdömena ska påverkas negativt, vilket kan avgöra deras framtida karriär. Syftet med notarietjänstgöringen är att nyexaminerade jurister ska få en praktisk juridisk utbildning som förbereder dem inför olika anställningar på arbetsmarknaden. För att bli exempelvis kronofogde eller åklagare krävs det notariemeritering. De flesta som blir ordinarie domare har också notariemeritering.
.

onsdag 2 september 2009

Högskolor och universitet...Dåligt med arbetslivskontakter


Nyexaminerade akademiker har i liten utsträckning praktik. De flesta saknar dessutom information om arbetslivet. Det visar Juseks arbetsmarknadsundersökning 2009.
Jusek har frågat nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare hur de upplevde stödet från sina högskolor och universitet. Fyra av tio nyexaminerade akademiker anser inte att de fått tillräcklig information om vilka arbeten utbildningen leder till.-
Det borde vara en självklarhet för högskolor och universitet att förmedla hur utbildningen kan omsättas i arbetslivet, kommenterar Louise Adelborg, Juseks vd. Sex av tio nyexaminerade upplevde inte att högskolan eller universitetet underlättade i kontakten med arbetslivet. Variationen var dock mycket stor mellan lärosätena. Tidigare studenter på Handelshögskolan i Stockholms var nöjda till 97 procent, medan siffran för Högskolan i Halmstad bara var 12 procent.- Vi vet att de som får jobb tack vare kontakter via högskolan eller universitetet får mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Det finns många skäl att satsa på arbetslivskontakter för studenterna, säger Louise Adelborg.De som gjorde praktik under utbildningen tror att den var viktig för att få ett arbete efter examen. Men sju av tio studenter hade ingen praktik alls. Variationerna är stora - från Högskolan Väst där drygt hälften gör praktik, till Luleå tekniska universitet där praktik är sällsynt.
Det skiljer också mycket mellan i vilken utsträckning studenter inspirerades till att starta eget. Tre av fyra examinerade från Högskolan Jönköping gjorde det, medan färre än en tiondel av de från Högskolan Kristianstad.
Om undersökningen Urvalet i årets undersökning är jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare födda 1973-1987 och som har tagit examen under perioden september 2007 - augusti 2008. Urvalsgruppen omfattar 6 087 personer, varav 60 procent kvinnor och 40 procent män. Undersökningen genomfördes i enkätform och genom telefonintervjuer under perioden februari - maj 2009
.