Långa arbetsdagar, brister i utbildningen och dålig handledning är några av problemen i notariernas arbetsmiljö. Det visar en ny undersökning från Jusek.
• 75 procent av notarierna upplever att de främst är en arbetsresurs för domstolarna, trots att notarietjänstgöringen i första hand ska vara en utbildning.
• Knappt 50 procent har en handledare.
• Drygt hälften får en kontinuerlig återkoppling kring sitt arbete från en domare.
- Med tanke på att Domstolsverket motiverar notariernas relativt låga löner med att det är en utbildningstjänstgöring så är detta ett bottenresultat, säger Camilla Thor, facklig förtroendevald för notarierna inom Jusek.
Undersökningen visar också att hela 90 procent av landets notarier arbetar mer än ordinarie arbetstid. Varannan tingsrättsnotarie arbetar i genomsnitt mer än 45 timmar i veckan och många har svårt att koppla bort tankarna från jobbet när de är lediga.
- När arbetssituationen är så pressad finns det uppenbara risker för felaktiga bedömningar som påverkar hur ärendena hanteras. Det förebyggs om notarierna får möjlighet att lägga ned den tid de behöver på sina arbetsuppgifter och om de får kontinuerlig återkoppling av domarna, säger Camilla Thor.
- Notarierna är beroende av det betyg de får efter avslutad tjänstgöring. Få notarier vågar protestera av rädsla för att omdömena ska påverkas negativt, vilket kan avgöra deras framtida karriär. Syftet med notarietjänstgöringen är att nyexaminerade jurister ska få en praktisk juridisk utbildning som förbereder dem inför olika anställningar på arbetsmarknaden. För att bli exempelvis kronofogde eller åklagare krävs det notariemeritering. De flesta som blir ordinarie domare har också notariemeritering.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar