organdonatorer...

Det råder stor brist på organ i Sverige och fler än 600 personer väntar just nu på att få ett eller flera nya organ. Donationsrådet har därför i samverkan med Svenska Intensivvårdsregistret kartlagt hur många möjliga organdonatorer det egentligen finns i Sverige.

Det är första gången vi gör en sådan här kartläggning i Sverige, säger Åsa Welin, verksamhetschef på Donationsrådet. Vi har under flera års tid uppskattat antalet möjliga donatorer till mellan 250 och 300 per år, men det har bara varit en grov gissning.

Donationsrådets uppdrag är att få till en fungerande donationsorganisation i Sverige. För att få en uppfattning om potentialen av donatorer i landet, har man tillsammans med Svenska Intensivvårdsregistret samlat in uppgifter om dem som avlidit på landets 83 intensivvårdsklinker under sista kvartalet 2007. Sammanställningen är fortfarande inte komplett – 10 procent av klinikerna har fortfarande inte rapporterat sina data och Donationsrådet räknar med att kunna presentera en komplett kartläggning längre fram i vår.

– Men vi kan redan nu se tendenser i materialet, bland annat att det inte finns så stort donationsunderlag i Sverige som vi tidigare trott.
De människor som kan komma ifråga för donation är de intensivvårdspatienter som dör i total hjärninfarkt och som samtidigt vårdas i respirator. Dessa personer visar sig i kartläggningen troligen inte vara fler än 200 per år, säger Åsa Welin.

Eftersom underlaget är mindre än vi tidigare trott, blir det ännu mer angeläget att varje möjlighet till donation verkligen kan utnyttjas.

För det krävs en bra organisation kring donationsfrågorna i landstingen. Vi måste se till att de donationsansvarigas uppdrag blir mer tydligt så att de får tid och resurser för sitt arbete. Vi måste också verka för att fler svenskar gör sin vilja känd så att anhöriga slipper ta beslutet i en ofta mycket svår situation.

Modelfoto

Kommuner tar inte sitt ansvar för att rehabilitera...

En tredjedel av kommunerna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrlands och Jämtlands län tar inte sitt ansvar för att äldre och funktionshindrade ska återanpassas så bra som möjligt.

Det visar en undersökning från Socialstyrelsen om kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Umeå har samlat in uppgifter från samtliga 44 kommuner inom sitt område.

Tanken med den årliga undersökningen är att få en bild av hur kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet fungerar. Undersökningen visar att en av tre kommuner anser att dess verksamhet för att återanpassa äldre och funktionshindrade inte fungerar tillfredställande.

De äldre och funktionshindrade riskerar att inte få rehabilitering som skulle bidra till tillfrisknande eller anpassning till en ny situation. De kommuner som bedömer att de inte uppfyller behoven ska göra en handlingsplan för att åtgärda bristerna, anser Socialstyrelsen.

Nästan 15 procent av kommunerna uppfyller inte kravet på att det ska finnas en instruktion om vem som ansvarar för de medicintekniska produkterna. Dit räknas t ex rullatorer och rullstolar.

Modelfoto

Miljöhinder i bostäder...

Det räcker inte att ta bort hinder inne i bostaden för den ska fungera för personer med funktionsnedsättningar - hälften av de viktigaste hindren finns i entréer och närmiljö.

I samarbete med tyska kollegor presenterar nu forskare vid Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE), Lunds Universitet, en unik forsningsbaserad lista över de miljöhinder som vållar mest tillgänglighetsproblem.

Listan kan användas för screening inför ombyggnad och renovering eftersom bedömningspunkterna är kopplade till lagstiftningens krav på tillgänglighet. Listan är en kortversion av ett mer omfattande instrument kallat "Housing Enabler" och består av 61 miljöhinder: hälften rör inomhusmiljö och hälften rör entéer och utomhusmiljö.

-Det unika med vår lista är att den baseras på expertbedömningar och statistiska simuleringar av systematiskt kartlagda funktionsnedsättningar och miljöhinder i boendet bland mer än 2 000 personer i tre europeiska länder, berättar susanne Iwarsson, professor i gerontologi ich äldrevård vid Medicinska fakulteten.

-Flera av miljöhindren är välkända av oss som har erfarenhet av arbete med bostadsanpassningar, t ex höga trösklar, smala dörröppningar och tunga dörrar utan automatik. Andra hinder är mindre kända, som exempelvis höga, låga eller ojämna trappsteg och reglage på t ex köksmaskiner, fönster och dörrar som kräver komplexa manövrar och god precision.

Med tanke på att allt fler äldre med funktionsnedsättningar bor kvar i sina vanliga bostäder bör den nya listen vara attraktiv för kommuner, bostadsföretag, arkitekter, byggherrar och enskilda. Kortversionen av Housing Enabler är ett effektivt och kraftfullt verktyg för att identifiera de viktigaste tillgänglighetsproblemen i bostadsbeståndet. Resultaten publiceras inom kort i tidskriften Journal of Applied Gerontology.

Arkivfoto

72 människor dog i trafiken i Skåne 2007

Skåne klaradeinte nollvisionens etappmål för 2007 när det gäller dödade i trafiken. Under förra året omkom 72 personer i trafikolyckor i Skåne.

Nollvisionens etappmål för Skåne var 29 dödade i trafiken.

-Det är oacceptabelt att människor ska behöva dö eller bli svårt skadade i trafiken och vi jobber nu vidare med att öka trafiksäkerheten på våra vägar, säger Thomas Eriandson, regiondirektör Vägverket Region Skåne.

Under 2007 fick Skåne 16 nya trafiksäkerhetskameror och det finns nu totalt 87 kameror i Skåne. Trafiksäkerhetskamerorna har sänkt medelhastigheten på de skånska vägarna med i genomsnitt 4 kilometer i temmen. Vägverket Region Skåne satte under förra året upp mitträcken på 46km vägar och fräste räfflor i mittlinjen och kantlinjen på 200 kilometer. under 2008 kommer Vägverket att fortsätta med liknade åtgärder.

Foto: GH.KLM

KO stämmer två vinimportörer

För tre år sedan förbjöd Konsumentombudsmannen två annonser från vinimportörerna Bornicon & Salming AB och Vino Grosso AB. Enligt KO har de båda företagen nu brutit mot förbudet och vill därför att Stockholms tingsrätt utdömer ett vite på 200 000 kronor var.

De båda vinimportörerna lovade 2004 att rätta sig efter förbudet som innebar att företagen inte fick lov att visa mer i sina annonser än själva produkten och råvaran. Det vill säga, det som alkohollagen tillåter när det gäller annonsering öfr vin och öl.

De båda förbudsföreläggandena var förenade med ett vite på 200 000 kronor.

Men nu har KO uppmärksammat att samma bolag fortsätter marknadsföra viner på ett sätt som inte är tillåtet enligt alkohollagen.

Ett brott mot de tidigare förbudsföreläggandena, menar KO, som nu stämmer bolagen och yrkar att Stockholms tingsrätt dömer ut vitet.

Foto:Modelfoto av I.T

Vägverket certifierat

Vägverker, är som första stora svenska myndighet, certifierat inom miljö, arbetsmiljö och kvalitetsarbete. Johan sköld från certifieringsföretaget LRQA Sverige AB överlämnade certifikatet till Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.

- Nu har vi intyg på att Vägverket på ett strukturerat sätt arbetar för kundorientering och effektivtet samt med helhetssyn. Certifikatets huvudtext visar att Vägverkets ledningssystem nu är tillämpbart på; Vägverkets verksamhet (exklusive affärsenheterna) för att säkerställa transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Att certifiera ett företag eller en organisation innbär att externa revisorer granskar kundorienterat, effektivt inom kvalitet och miljö och AFS inomarbetsmiljöområdet. Vägverket är den första storas myndigheten i Sverige som genomfört en certifiering på tre områden - miljö, arbetsmiljö och kvalitet.

Arbetet med certifieringen började 2002, och 2005 startade en intensiv satsning på Vägverkets erkännade för framgångsrik verksamhetsutveckling från SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling) och i år var det dags för certifiering. Certifieringen har godkänts av Lloyds Quality assurance.

Foto: Hasse Eriksson

Viktigaste forskingsgenombrott

Science, en av världen mest ansedda vetensskapliga tidskrifter, har listat de tio viktigaste forskningsframstegen under 2007. På första plats kommer storskaliga genetiska kartläggningar i jakten på riskgener för stora folksjukdomar.

Lunds Universitets Diabetescenter och Medicinska fakulteten har spelat och spelar en avgörande roll i en av de tre kartläggningar av riskgener för typ 2 diabetes som slutfördes 2007.

- Jag ser det som en bekräftelse på att det vi gör är viktigt och riktigt. Dessutom är kartläggningarnas förstaplats hedrande då konkurrensen idag är stenhård mellan olika forskningsupplägg, säger Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi vid Medicinska fakulteten och en av huvudmännen bakom Diabetes Genetics Initiative (DGI), den kartläggning Lunds universitet är involverad i.

Sisyfosarbete

Bakom DGI och resultaten, som publicerades i Science i april 2007, ligger ett verkligt sisyfosarbete som inte hade varit möjligt utan ett brett samarbete mellan flera olika forskargrupper samt en kraftfull teknik som möjliggör genetiska analyser. Förutom Lunds universitet deltog också The Broad Institute i Boston och läkemedelsföretaget Novartis i DGI. Den vetenskapliga publikationen i Science var undertecknad med drygt 60 författarnamn.

- Dennya tekniken gör att vi för första gången kan skanna hela arvsmassan efter riksgener bakom vanliga sjukdomar där flera genvarianter, miljö och livsstil samverkar, säger David Altshuler vid Broad Institute och professor vid Harvad Medical School, en annan av initiativtagerna till DGI.

En och en halv miljard analyser

Nästan 3 000 individer från Sverige och Finland deltog, hälften av dem hade typ 2 diabetes. Hos deltagarna jämfördes drygt 500 000 genetiska markörer hos var och en av dem och de varianter som är vanligare vid typ 2 diabetes identifierades. Därefter har resultaten bekräftats med analyser av prover från stora biobanker.

- Eftersom flera riksvarianter ligger bakom sjukdomen men ingen ensam dominerar så måste undersökningarna vara så här stora för att vi ska få resultat som verkligen är signifikanta, konstaterar Leif Groop.

Öppenhet och samarbete

DGI-forskarna har också samarbetat med de båda andra kartläggningarna av diabetesgener, en brittisk och en finsk-amerikansk. Tillsammans har teamen urskilt åtta starka genvarianter som innbär ökad risk för typ 2 diabetes. Sex av de åtta beskrevs för första gången under 2007.

- Omman ser det som en genkarta för typ2 diabetes var kanske en procent känd när året inleddes. Idag känner vi till ungefär 70 procent, säger Leif Groop. Han vill understryka att framgångarna bygger på en öppenhet och vilja till samarbete som präglar forskarvärlden knappast någon kan göra så har storskaliga undersökningar ensam

Inte bara att utan också varför

Resultaten av DGI-kartläggningen finns fritt tillgängliga på internetför alla intresserade forskare att nyttja www.broad.mit.edu/diabeted Kartläggningarna fungerar som ett verktyg, en plattfrom för det arbete som är nästa utmaning och ett prioriterat område för Lunds Universitets Diabetescenter.

-Vi har fått många nya viktiga biologiska ledterådar för att ta reda varför vissa genetiska varianter ökar risken för diabetes, inte bara att de gör det, säger Leif Groop.

Foto:Modelfoto