Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik har uttagsplikt, d.v.s. att sätta viss del av jordbruksmarken i träda, varit ett sätt att minska utbudet och höja priset. När världsmarknadspriserna för spannmål steg kraftigt under 2007 beslutade EU att ta bort uttagsplikten under 2008 och förslaget är nu att den avskaffas permanent. Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tittat på vad en slopad uttagsplikt kan innebära för miljön.
En ökad uppodling kan leda till negativ påverkan på miljön beroende på hur stor odlingen blir, var den sker och vilken gröda som odlas. I Sverige fanns 123 000 hektar åkermark som t o m 2007 inte fick användas för odling av livsmedel utan måste hållas i träda eller odlas med energigrödor. Endast en mindre del av trädan fanns år 2006 på företag där den var framtvingad av uttagsplikten. 10 000 till 30 000 hektar av trädan kan ha berott på EU:s regler om uttagsplikt. Största andelen tvingande uttagsrätter fanns naturligt nog i högavkastande områden som Skånes slättbygder medan skogsbygden inte påverkades.
En ökad uppodling kan leda till negativ påverkan på miljön beroende på hur stor odlingen blir, var den sker och vilken gröda som odlas. I Sverige fanns 123 000 hektar åkermark som t o m 2007 inte fick användas för odling av livsmedel utan måste hållas i träda eller odlas med energigrödor. Endast en mindre del av trädan fanns år 2006 på företag där den var framtvingad av uttagsplikten. 10 000 till 30 000 hektar av trädan kan ha berott på EU:s regler om uttagsplikt. Största andelen tvingande uttagsrätter fanns naturligt nog i högavkastande områden som Skånes slättbygder medan skogsbygden inte påverkades.
- Den uppodling som vi nu ser har främst med stigande spannmålspriser att göra, säger Bo Norell som är utredare på Jordbruksverket. Med högre spannmålspriser skulle uttagsplikten möjligen gett en större effekt, men möjligheterna att odla energigrödor eller överlåta så kallade uttagsrätter gör att skillnaden ändå inte blir så stor.
Negativa miljöeffekter
Den biologiska mångfalden kommer att påverkas negativt eftersom den största uppodlingen förväntas ske i södra slättbygden där också trädorna haft störst positiv effekt på miljön. Här har 25 procent av trädorna varit en följd av EU:s uttagsplikt. Miljöeffekterna skulle dock kunnat vara betydligt bättre om trädorna hade utformats utifrån biologisk mångfald.
Kväveutlakning, användning av växtskyddsmedel och utsläpp av växthusgaser förväntas öka om uttagsplikten tas bort — men inte i någon större omfattning. Effekten blir liten eftersom den sammanlagda uppodlade arealen blir relativt liten och eftersom de trädor som uttagsplikten tvingat fram inte varit utformade för bästa miljöeffekt.
Ur miljösynpunkt har uttagsplikten varken varit ett effektivt eller kraftfullt medel och behovet av åtgärder kommer att finnas oavsett om uttagsplikten slopas eller inte.
Erfarenheterna av EU:s trädeskrav visar att det är dags att söka lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt gynnar miljön
.
