Minst 6 av 10 hjärtinfarkter kan förebyggas...

Merparten av alla hjärtinfarkter skulle kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. Därför bör hjärtsjukvården satsa mer resurser på förebyggande åtgärder så att människor slutar röka, äter nyttigare och motionerar mera. Det framgår av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som Socialstyrelsen presenterar idag.

Minst 6 av 10 hjärtinfarkter kan förebyggas om människor lever mer hälsosamt. Det är en av anledningarna till att förebyggande åtgärder har fått en mer framskjuten plats än i tidigare riktlinjer. Rekommendationerna om de förebyggande åtgärderna kan förmodligen på sikt sänka kostnaderna inte bara för hjärtsjukvården utan även för andra delar av sjukvården, eftersom förändrade levnadsvanor har betydelse för många andra välfärdssjukdomar.

Avancerade behandlingar ökar kostnaderna

En rekommendation som kommer att kräva att resurserna omfördelas inom eller utom hjärtsjukvården är exempelvis att utöka antalet behandlingar med implanterbara defibrillatorer (ICD). Där beräknas kostnaden öka med cirka en miljard kronor. Detsamma gäller för pacemaker för hjärtsviktspatienter (CRT) där kostnaden beräknas öka med 63 miljoner kronor.
Även antalet kateterablationer vid förmaksflimmer kommer att öka. Kostnaden för det beräknas till cirka 150 miljoner kronor per år, för att på fem till tio års sikt plana ut.

– Det kommer att bli svårt för hälso- och sjukvården att följa rekommendationen om kateterrablation eftersom det idag inte finns tillräckligt med specialutbildade kardiologer, säger Christina Kärvinge, chef för Socialstyrelsens enhet för Nationella riktlinjer.

Behandling av förmaksflimmer minskar antalet stroke

Riktlinjerna pekar också på att sjukvården inte behandlar patienter med förmaksflimmer med det blodproppsförebyggande läkemedlet warfarin (Waran) tillräckligt mycket. Behandlingen är bland annat effektiv för att förebygga stroke hos dessa patienter. En beräkning visar att en 20-procentig ökning av antalet behandlade skulle ge en besparing på 540 miljoner kronor. Socialstyrelsen har också angett denna behandling som särskild viktig att följa och utvärdera.

Kvinnor får lika bra hjärtsjukvård

Under den senaste tiden har det från olika håll framkommit att kvinnor inte blir lika väl omhändertagna som män i hjärtsjukvården.

– Allt tyder på att detta är en gammal föreställning som numera inte stämmer. Det visar genomgångar av de nationella registren för hjärtinfarktvård och svensk och internationell forskning, säger Lars Wallentin, ordförande för riktlinjernas faktagrupp.
Men i riktlinjerna betonas det också att det behövs mer kunskap och därmed forskning för att kunna individualisera behandlingen och därmed ge rätt behandling till rätt patient oavsett kön och ålder.

Stöd för dem som ska fatta beslut

I riktlinjerna ingår 350 tillstånd och åtgärder för förebyggande arbete, behandlingar och eftervård. Riktlinjerna är ett stöd för dem som ska fatta beslut om hur resurserna ska fördelas inom hjärtsjukvården så att de ger mest nytta för patienterna. Något som riktlinjerna trycker extra på är att sjukvården inte ska föra in nya behandlingar och metoder på bred front utan att kontrollera dem noga först.

– Hälso- och sjukvården har ett ansvar att föra in nya behandlingar under ordnade förhållanden, säger Lars Grip, ordförande för riktlinjernas prioriteringsgrupp.

Foto: A.Steel